"Hemma" igen... Vart är hemma? Jag säger hemma om... Hemma, hemma och så... hemma. Hemma nummer ett är hos mamma och pappa. Hemma nummer två är där jag är folkbordförd, alltså "hos brorsan". Och hemma nummer tre är hos Erik... Lägg märke till att det finns inget hem där JAG bor... Alla "hem" är någon annans. Kul va? Inte speciellt vill jag lova. Jag börjar bli trött på detta. Jag vill känna mig hemma... på riktigt hemma. Hemma ska ju vara nånstans där man kan känna sig som... hemma... Förvirrande tycker jag. Hemma hos mamms och papps känns det som hemma, men inga av sakerna är mina, så då känns det ändå inte som hemma. Hemma hos bror har det aldrig känts som hemma egentligen. Det känns bara konstigt. Hemma hos Erik känns det som att jag inte ens VILL känna mig som hemma. Jag vill inte flytta in här och tänker inte göra det heller. Men det är ändå här jag "bor" mesta delen av min tid. Suck... undrar om någon förstår mig över huvudtaget? Är det nån som gör det? Ska vi bilda klubb tillsammans och hitta hem? Snälla... jag vill vara hemma nån gång. =(